Vårens första helg

Feb 19, 2017 by

Share Button

Denna helgen kom våren till London! Den inleddes glamouröst nog med ett gympass med J på fredagskvällen, varefter vi gick hem och åt spaghetti med köttfärssås. V och J ägnade resten av kvällen åt dataspelet Hearthstone, medan jag  läste min bok, skrollade runt på sociala medier, samt pratade med Josefin.

Processed with VSCO with c1 preset

Morgonen därpå gick jag och min fellow no-lifer till gymmet igen för att squatta. Det är alltid kul eftersom ben är mitt överlägset starkaste muskelparti och således enda gången jag får chans att briljera lite på gymmet.

Processed with VSCO with hb2 preset

Efter frukost och besserwissrande framför På Spåret (jag och V blir bara svennigare och svennigare för varje år vi bor i London) så tog vi oss ut i det milda vårvädret. Så här kan det se ut på fasaderna i Whitechapel.

Och på Whitechapel Market där det säljs allt från fisk, till madrasser, till saris.

Vi var på jakt efter en födelsedagspresent, och besökte varenda butik i Shoreditch kändes det som.

Till slut kom V på den geniala idén att gå till TKMaxx, för dom har allt (och V behövde dessutom köpa nya t-shirts).

Så in mot City bar det av.

Att kunna gå i skinnjacka utan att bli kall = <3 <3 <3 Vi hittade både present och t-shirts till V (som omöjligen kan gå in på TKMaxx utan att köpa något) och promenerade hem igen för att göra oss redo.

Vi skulle nämligen på överraskningsfest för Jeff! Vid 8-tiden samlades vi ett gäng på All Star Lanes på Brick Lane. 8.15 anlände Jeff, som trodde att han och Elisabet bara skulle ta en drink med mig och V, och möttes av 15 vänner som hoppade fram bakom en pelare.

Elisabet kammar lätt hem 2017s girlfriend of the year.

Vi åt hamburgare, drack cocktails, och laddade upp inför bowlingmatchen som väntade.

Valdemar var oerhört pepp.

Så himla söt och koncentrerad.

Jag vad bra i början men blev sämre och sämre för varje ölklunk jag tog. När matchen var slut sa vi hejdå och jag mötte upp Silke och Celine för att ta tunnelbanan till Oval där fest nummer två väntade.

Fick inga vettiga bilder från den festen.

Vilket ju är ett tecken på att man hade kul istället för att fokusera på att fotografera.

Dagen därpå var jag inte så kaxig. Jag hade bokat in två jobb för Londonsvenskar tidigt på söndag, som en sorts självdisciplin-verktyg för att jag inte skulle dricka så mycket kvällen innan. Det funkade inte så bra så jag var rejält trött och snurrig när jag tunnelbanan till Shepherd’s Bush klockan 11.

Jag skulle göra ett Hemma Hos-reportage hos en tjej som heter Gabriella och som jobbar som stylist.

5b9beeca-4444-49fe-80af-b9704b43b099-1.jpg

Hon bodde i en jättedrömmig etta med underbar innergård.Processed with VSCO with c1 preset

Kolla så engelskt och fint.

Processed with VSCO with a6 preset

Efter Shepherd’s Bush tog jag tunnelbanan till Gloucester Road, med mellanstopp på Notting Hill.Processed with VSCO with hb2 preset

Och sedan var jag här, bland South Kensingtons ståtliga fasader och dyra bilar.

Jag känner mig alltid lite smutsig när jag går runt här, som att någon ska ertappa mig och skicka tillbaka mig till öst.

Men fint är det.

Processed with VSCO with a5 preset

Jag gjorde ytterligare ett Hemma Hos-reportage hos en annan supergullig tjej – så många snälla Londonsvenskar det finns i den här staden alltså! Sedan gick jag och köpte sushi på Waitrose som jag slafsade i mig med händerna eftersom jag glömde ta bestick medan jag rullade tillbaka till Whitehcapel. Väl hemma åt jag och V tonfiskpasta och snyftade framför The Theory of Everything. Vid slutet av kvällen var vi båda rejält förkylda och gick och köpte två burkar Ben & Jerrys. Sedan tittade vi på Svt Agenda, häpnade över hur alla svenska politiker verkar tappat talförmågan, och somnade gott vid midnatt.

Processed with VSCO with c1 preset

Läs mer

En grå vecka i februari

Feb 16, 2017 by

Share Button

Fy fan vad jag är trött på vintern nu. Mörkret gör mig så satans deprimerad. Det är inte mysigt att det känns som läggdags klockan 16.00 längre. Jag har till och med gått och köpt d-vitaminer på burk för att jag ständigt gått och känt mig trött trots att jag sover 8 timmar varje natt. Så här kommer ett lite småtrist inlägg om vad jag gjort den senaste tiden. Främst ätit, jobbat, sovit eftersom vintern tar bort all min spontanitet och sociala förmåga.

En morgon gjorde jag och Valdemar bananpannkakor. Det var jättegott.

Jag har varit ganska bra på att gå upp och springa på morgonen den här veckan. Antagligen för att det börjat bli lite ljusare på morgonarna.


Så har jag muntrat upp mig själv i den gråa tristessen genom att göra såhär färgglada frukostar till mig själv. Jag tyckte inte om avokado fram till jag blev 20 så nu tar jag igen all den förlorade tid då jag hade kunnat äta världens bästa grönsak (eller är det en frukt?).


Vi har sett minimalt med sol den senaste tiden. Jag minns inte ens hur en klarblå himmel ser ut. Numera är den mer gråblå.

Tycker alla människor går runt med ett ansiktsuttryck som säger “februari suger”.

Processed with VSCO with a6 preset
Jag har även varit en god husfru den här veckan och lagat nyttiga måltider till min man när han kommit hem från jobbet.

Lyckades till och med göra en jättegod sås som jag hällde upp i den fina keramiktillbringaren jag fick av Harry i födelsedagspresent.

Processed with VSCO with hb1 preset
Igår kväll var jag på föreläsning med Jeffrey Sachs (ett stort namn inom hållbar utveckling). Han pratade om hur världen kan lösa den globala fattigdomen med bara 4% av världens BNP. Har alltid tyckt han är lite väl optimistisk men det är ju skönt att någon är det i tider som dessa…

Efter föreläsningen gick jag och köpte sushi för halva priset åt mig och Valdemar. Världens bästa deal.

Processed with VSCO with a5 preset
Och så i kväll har jag druckit vin och ätit friterad grönkål med Harry och Nancy i Soho. Det var fint.

Läs mer

Helgen då jag hade samma blus på mig tre dagar i rad

Feb 6, 2017 by

Share Button

Helger har verkligen blivit heliga för mig. När jag pluggade förstod jag inte alls det här med “fredagskänsla” eftersom helg ofta innebar uppsatsskrivning för min del. Men nu får jag den där bubbliga känslan i kroppen när det är fredag, även om jag endast planerar att ligga hemma i sängen och titta på serier hela helgen. Jag har verkligen insett att där två dagarna i slutet av veckan under vilka man får göra precis vad man vill är så otroligt viktiga för själen.
Så i fredags tog jag på mig det senaste tillskottet i min rosa blussamling och hade faktiskt på den varje dag resten av helgen. Lite äckligt kanske. Ska tillägga att jag dock hade pyjamas/gympakläder på mig halva helgen så sammanlagt hade jag kanske på mig den två dagar i rad. På fredagen jobbade jag med institutets nya hemsidan som snart är redo för lansering. Sen cyklade jag hem och till Valdemar och tillbringade kvällen sängliggandes framför diverse fredagsunderhållningsprogram på SVT Play. Så skönt med en äkta svensk hemmakväll efter två väldigt sociala helger. 

Lördagen började med träning tillsammans med Johannes på vårt gym i Wapping. Därefter gick vi hem till oss och åt, varefter jag pallrade mig ut för att göra ännu ett Hemma Hos-reportage för Londonsvenskar. Denna gång behövde jag dock bara promenera 10 minuter för att nå mitt slutmål Hanbury Street vid Brick Lane.


Jag skulle fota hemma hos en svensk tjej som heter Ida som jag fått kontakt med genom en Facebook-efterlysning av svenskar som ville visa upp sina hem på Londonsvenskar. Det roliga var att det visade sig att hon var min kompis Celines rumskamrat! Så av en ren slump blev det att jag gjorde ett Hemma Hos-reportage hos Celine! Även London är bra litet ibland.


Dom bodde megafint.


I ett av de bästa områdena i London.


Sedan kramade jag hejdå, och promenerade vidare bland Shoreditchs smutsiga fasader.


Kände mig glad och taggad på livet.

Kanske för att solen tittade fram för första gången på 10 dagar. Solnedgångar måste ju vara ett universellt lyckopiller.


Whitechapel Road.

Jag gick hem och hämtade upp Valdemar för vi skulle gå på bio. Jag hade köpt biljetter till filmen Lion som jag velat se ända sedan mamma berättade om den för mig. Jag hade förberett mig på att gråta en skvätt men blev verkligen SÅ mycket mer berörd än vad jag hade förväntat mig. Både jag och Valdemar satt med gråten i halsen och glansiga ögon från och med de första fem minuterna tills eftertexten började rulla (jag bröt ut i gråt ca fem gånger under filmen också). GÅ OCH SE LION. Bara gör det.

På söndagen hade jag och V egentligen tänkt att vi skulle gå på upptäcksfärd i Bow. Dock drog vi oss lite för länge och bestämde oss istället för att gå en promenad i vårt närområde.

Jag hade blomblusen och skinnjacka, fastän det var dunjacksväder.


Vi upptäckte nya gränder som vi aldrig varit i tidigare.


Vädret hade återgått till sitt deprimerande, brittiska jag.


Sedan gjorde jag något som jag inte gjort på 1,5 år – jag gick till en bokhandel och köpte en bok! Och mådde så bra av att göra det. Det ingår nämligen i mitt försök till att bli en mer harmonisk och lycklig människa att stänga av alla sociala medier efter klockan 22.00 och lägga mig och läsa istället. Har ju uppenbarligen inte börjat med detta än eftersom jag ligger här och bloggar klockan 22.42…


Efter det lyckade bokköpet gick vi och handlade mat till kvällens middag. Sedan gick vi till gymmet, sprang 3 km var, tränade lite bröst, och körde några (i mitt fall oerhört sorgliga) pull-ups.


Klockan 16.00 knackade Albin på dörren. Det firades med vitt vin, laxpasta och smoothies.


J fick också vara med och det var en väldigt trevlig söndagskväll.

Läs mer

Veckan då jag fyllde 25

Feb 2, 2017 by

Share Button

Förra veckan fyllde jag 25 år! Så sjukt stort ändå, att jag nu genomlevt halva mina “twenties”. 
25 var en ålder man tänkte mycket på när man var liten. En ålder man såg upp till, för vid 25 års ålder var man ju officiellt “vuxen”, eller åtminstone en “mogen ung kvinna”. Vid 25 års ålder var man en sådan person som visste vad man ville i livet, och vilken riktning man var på väg mot. Man visste vem man var som person, en person som man dessutom tyckte om. Man var definitivt inte en sån som brister ut i gråt av en punkterad cykel, som äter en påse chips i sängen till middag för att en inte orkar laga ordentlig mat, eller en som har som ångest inför sin födelsedag (för man är ju en komplett människa vid 25). 
Det blir ju dock aldrig som man tänkt sig. Och det är kansle det man börjar acceptera och vara mer till freds med när man fyllt fyllt 25. Man kan ju försöka i alla fall 🙂
Vad hittade jag på under min födelsevecka, då? (Födelsevecka är för övrigt ett mycket bättre koncept än födelsedag)

På tisdagen (dagen innan min födelsedag) var det kvällsseminarium på institutet med en svensk professor som var på besök. Kvällsseminariumen vi håller i är så trevliga, för det bjuds på vin, snacks och superintressanta diskussioner kring ojämlikhet och politik. Och efter seminariet blev jag medbjuden ut på ett glas med några av professorerna och doktoranderna vilker var väldigt trevligt.


På onsdagen därefter var det ju min födelsedag! Jag fick tårta och smoothie på sängen samt några väldigt fina paket. Sedan cyklade jag till jobbet och hämtade en chokladtårta på vägen. Min gulliga chef hade också köpt en tårta, så vi åt nog alla 4000 kalorier var på jobbet den dagen. 

Efter jobbet mötte jag upp Gus i Clerkenwell. Han bjöd på prosecco.


Sedan cyklade jag till Shoreditch där Valdemar satt och väntade på restaurangen Rök. Vi hade velat testa Rök länge, så på min födelsedag hade vi äntligen en bra ursäkt.


Och det var bland det godaste jag ätit ute, någonsin!


Den här bulgursalladen med mandel- och sesamdressing var TO DIE 4.


Livsnjutaren.


Kvällen efter höll institutet en föreläsning om Piketty som var helt fullsatt.


Efter föreläsningen mötte jag upp Carla, Caro och Megumi i på Shoryu i Covent Garden.


Där åt vi ramen, otippat nog… Jag åt en vitlöksvariant och det var nog min godaste ramen någonsin! 


Sen fick Carla en bit tårta och en present. Hon hade fyllt år tidigare i januari men eftersom hon flyttat till München fick vi fira henne i efterskott.


På lördagsmorgonen hade jag och Valdemar ett bankärende i Stratford. Sedan åkte vi och storhandlade en massa mat som vi behövde för kvällen, då jag skulle ha lite födelsedagskalas.


Åtta timmar senare hade vi producerat det här.


Och så började gästerna trilla in och ta för sig.


Hann inte fota alls mycket. Sprang mest runt och fyllde på folks Bellinis samt dansade till Justin Bieber.


Claudia och JJ.


Jag och Elisabet.


Och så den här bilden som jag tycker är väldigt söt.


Dagen därpå hade jag grav bakisångest men lyckades sopa den under mattan genom att åka till Fulham och göra ett jobb för Londonsvenskar.

Jag kurerade även mig med vatten och kaffe.


På kaféet Attendant i Shoreditch.


Tillsammans med dessa brudar.


Allt som allt hade jag en bra födelsevecka. Dock tycker jag det är skönt att man bara fyller år en gång om året.

Läs mer

En helg i Holland del 2

Jan 27, 2017 by

Share Button

Dag 2 i Holland vaknade jag upp i den här mysiga lägenheten. Man påminns alltid om vilken annan livskvalitet man hade kunnat ha om man inte bodde i London. Silke bor liksom i en jättefin trea och betalar lika mycket som man betalar för ett skruttigt rum i zon 2 i London.

Sedan promenerade vi igenom ett soligt och öde Haag. Haag påminner väldigt mycket om Sverige.

Med andra ord: raka linjer på byggnaderna, hus som alla är lika höga, ren luft, och extremt lite människor ute på gatorna.

Vi var på väg till en glassbar där vi skulle fira Silkes brors flickväns födelsedag. Där bjöds det på varm choklad, rom och glass med kanelsmak.


Deras hårlösa hund var också där.


Bitter över att inte få glass.


Och det var så underbart att kunna sitta ute i solen trots minusgrader.


Sedan promenerade vi vidare. Internationella relationer-nördar som vi är ville jag och Celine självklart se The Peace Palace.


Det finaste med Haag var alla cyklar.
Silke var guide (som hon alltid är).

Framme! Mäktigt att äntligen få se den domstol jag pluggat så mycket om.


Det såg ut som ett slott från någon bröderna Grimm-berättelse.


Sedan promenerade vi hem. Vi såg tidiga vårtecken vilket gjorde mig hoppfull om att denna kyla och detta mörker snart är över.


Sedan kramade vi Silke hejdå och hoppade på tåget mot Schipol där vårt plan hem till London väntade.

Läs mer